Det blev någon öl igår hos Elina och kvällen började riktigt bra men sen så gick det lite snett, tyvärr. Vi började med att spela galenpanna, jag och Robert hade någon slags psychic connection, vilket resulterade i att han vann, den jäveln. Sen började det väl gå utför. Ringde sämsta jävla samtalet till helt fel person och pratade med denne allt för länge. Blev less när jag märkte att min roomie var borta med avslagen mobil, lyckades lokalisera honom först i morse.

Nu mår jag väl som jag förtjänar. Ni skulle se mig nu; utan kläder, invirad i en filt, nersjunken i soffan med datorn i knäet. Eftersom jag bara gick hem och i princip däckade i min säng så sitter väl hälften av allt smink kvar, jag har faktiskt inte kollat mig i spegeln ännu. det känns som om det är dax att ta sig en dusch och försöka trycka i sig lite frukost snart.

Måste försöka ta mig i kragen snart i alla fall, om det ska bli något av den här dagen. Har som vanligt endel att uträtta men det är -22 grader och jag är inte jättesugen på att gå ut precis. men måst man så måst man.

Har nästan varit lite produktiv idag faktiskt. Först åkte jag och Joel till mormor (farmor för honom) som ligger på sjukhuset. Det var ju såklart roligt att träffa henne men usch, sjukhus. Hon ligger på avdelningen för rehabilitering samt palliativ vård. Det är rätt tugnt att se någon tyna bort så där, det är inte alls samma mormor som hon var när hon var frisk. Det låg en liten tant i samma rum som mormor, hon var så himla rädd för någonting. höll händerna för ögonen och darrade som ett litet asplöv, tillslut kom en sköterska och gav henne lugnande mot rösterna. lilla tant.

Skottade några kilo snö när jag kom hem, tänkte att min roomie skulle slippa. det är ändå rätt trevligt, att skotta snö. lite träning, lite terapi. Annars har jag ju varit ute och promenerat mest hela tiden på senaste. det blir så när huvudet är fullt. Ibland önskar jag att jag inte tänkte så mycket, men bara ibland. för det mesta är det så jävla skönt att bara försvinna in i sig själv en liten stund, vara i sin egen verklighet.

Just nu är jag helt såld på Lars winnerbäck och Miss Li med Om du lämnade mig nu. En gammal men så fin. åh. Om någon förresten kan få tag på Chasing dorothea - anchor song, så skulle jag bli lycklig om jag fick veta hur.

Helgen har varit riktigt bra, rätt sällskap, rätt mat, rätt aktiviteter. Fast det blev varken utgång eller fest men det gjorde egentligen ingenting. Jag tror att jag fått någon slags fönstertittarsjuka, hittar mig själv lite för ofta stirrandes ut genom ett fönstrer i helt andra tankar. Jag kanske har ovanligt mycket att fundera på. Men det är rätt så skönt, att bara få flyta iväg ett tag och knyta ihop, trassla till eller lösa upp lite trådar inne i hjärnsubstansen. lägga katten i knäet och bara tänka. fast det har ju sina nackdelar också. med tankarna kommer nojjorna och det säger ju sig självt vad det innebär.
Men det är rätt så skönt att tänka. på någon. eller något.

Jag vet att en blogg utan blider inte är så kul men ni måste tyvärr hålla till godo med bara text ett tag till, min dator har fortfarande inget internet. Pissigt, jag vet. Det kanske ordnar sig snart.